Högt upp i bergen växer de — kaffeträden som ger världens bästa kaffebönor. De klättrar på bergssidorna, söker sig uppåt mot solljuset i den karga terrängen och ger bönor som mognat långsamt och som fått tid att utveckla sin distinkta arom och smak. Härifrån hämtar kaffeexperterna på Sofiero Kafferosteri bönorna till sitt unika höghöjdskaffe. 

Det började för tre år sedan. Kaffeexpert Jonas Scherp och hans vänner träffades en helg för att umgås och njuta av varandras sällskap. Alla hade tidigare arbetat på ett eller annat sätt i kaffebranschen och delade ett brinnande passion för denna ädla dryck (vars bönor faktiskt är den viktigaste handelsvaran i världen näst efter olja och omsätter miljarder kronor per år).
Men den här helgen var de alla bekymrade. Kvaliteten på det råkaffe som de stora kaffeföretagen använde i de svenska kaffeblandningarna hade sjunkit under de senaste åren, tyckte de. Kaffet i butikerna blev allt sämre. Det ville de ändra på.

Jonas Scherp

Den där helgen hemma hos Jonas vän på Sofierovägen i Helsingborg tog planerna form: Tillsammans skulle de lämna det trygga och invanda för att starta ett nytt litet kaffeföretag — en egen plattform där de kunde använda sin samlade expertis inom området att skapa sitt eget kaffe och sina egna blandningar. Ett företag som skulle förbättra kvaliteten på det svenska kaffet.
Vad företaget skulle heta? Sofiero förstås, döpt efter platsen där de träffades den där helgen, där de fattade sitt livsavgörande beslut och där deras kaffedröm blev verklighet.

Kaffebären blir röda när de mognar.

Kaffeodlingar och kaffesäckar


— Vi visste inte riktigt hur vi skulle göra det, men vi visste en sak: Vi ville göra Sveriges bästa kaffe, säger Jonas Scherp och ler.
Vi träffas i Sofiero Kafferosteris showroom och kontor i Helsingborg. Det doftar ljuvligt i lokalen och det har sin anledning — på ett bord står ett antal säckar halvt uppackade bönor och väntar på att blandas. Men besöket smakar kanske ännu bättre än det doftar, åtminstone för en kaffeälskare som jag själv. Först under min tredje påtår påbörjar jag själva intervjun: det är under en kopp av rosteriets CAFÉGO Volcanic Blend som är ett extra mörkrostat kaffe med en hög andel bönor från Östafrika och framförallt från de vulkaniska jordarna kring Mount Kenya. Smaken är fyllig med mycket karaktär —  det är den vulkaniska jordmånen som ger den unika prägeln, med extra rundhet och lång elegant eftersmak, berättar Jonas. En stor del av bönorna i Volcanic Blend kommer från plantager som ligger på hög höjd, över 1500 meter över havet, och det är just sådana bönor, höghöjdskaffebönor, som Sofiero Kafferosteri använder i sitt kaffe och som håller högst kvalitet i världen, berättar Jonas Scherp.
— På höga höjder mognar kaffebönorna långsamt, och får därigenom längre tid på sig att utveckla sin unika smak och karaktär.
Sofiero Kafferosteri är litet, bara nio anställda. Jonas ansvarar för att samtliga produkter, det vill säga det kaffe som säljs inom rosteriets tre serier Volcanic Range, Mountain Range och Highland Range, alltid smakar på samma sätt. Det låter kanske som en enkel match men kräver i själva verket sann kaffeexpertis: Kaffe innehåller fler än 800 naturliga aromämnen, ungefär dubbelt så många som vin, och när det sedan mörkrostas som hos Sofiero så uppstår dessutom nya smaknyanser att ta hänsyn till. Olika bönor från olika världsdelar, olika skördar från olika år och olika leveranser ger alla olika smak till bönorna och därmed olika smak till blandningarna. Även själva rostningen spelar stor roll i hur slutresultatet blir — de olika rostningstiderna i mellanrost, mörkrost eller extra mörkrost, som i espresso, påverkar smakerna olika. Det är Master blender som är ytterst ansvarig för de kaffebönor som rosteriet väljer att köpa in, och det är en konst att välja rätt, säger Jonas.
— Det är ett ständigt pågående arbete och också fantastiskt roligt. De flesta av våra bönor kommer från Östafrika och länder som Kenya och Burundi, men också från andra kvalitetskaffeländer som Etiopien och Nicaragua och Colombia. De bästa bönorna växer som sagt på höga höjder och därför klassificerar vi våra blandningar utifrån höjd och inte bara ursprung. Samtliga av våra kaffesorter bygger på höghöjdskaffe: Minst hälften av bönorna i våra blandningar kommer från plantager som ligger på över 1200 meters höjd.
Vägen för en kaffeböna från själva plantaget till en kaffemaskin i ett svenskt hem är förbluffande lång. Kaffebären växer på kaffeträd (som beskärs till buskar för att bären ska vara lätta att plocka) och höghöjdskaffet finns ofta på otillgängliga plantager, med små odlingslotter på klättrande bergssidor där ingen maskin kommer fram. Allt arbete sker därför för hand. Bären mognar, blir röda och plockas. De flesta bär innehåller två kärnor, eller kaffebönor, utom de bär som växer längst ut på grenarna. De får i regel mer sol och ljus än de övriga bären och rymmer då bara en enda böna, en pärlböna, som håller en mycket hög kvalitet. Det krävs inte mindre än 8000 kaffebönor (4000 kaffebär) för att tillverka ett enda kilo rostat kaffe!
När bönorna sorterats, tvättats och torkats packas de och skeppas den många gånger långa vägen till beställaren. Bönorna som Jonas och hans kollegor beställer anländer i tjugofotscontainrar, fyllda med runt 300 jutevävssäckar om vardera 60 kilo kaffebönor. Före själva leveransen får de ett så kallat ”skeppningsprov”, med stickprov från lotten som köpts, för att en sista gång kunna kontrollera att beställningen är ok och kan godkännas innan transport från urspriungslandet.
— Ett skeppningsprov är som ett stickprov ur de olika säckarna. Det märks direkt om någon eller flera bönor är defekta, kanske är de omogna eller överfermenterade. Först efter stickprovet godkänner vi lasten och tar emot den. Sedan tas det nya stickprover när lasten anländer fabriken och även efter rostning, malning och paketering. Totalt testas kaffets kvalitet vid minst fem olika tillfällen innan det går vidare till butik och konsument, berättar Jonas.
Idag har Sofiero Kafferosteri både bönor och färdigmalet kaffe i sitt sortiment, med fyra olika sorters kaffeblandningar: Min egen favorit Volcanic Blend, som är extra mörkrostat och med den vulkaniska jordmånens unika smak; blandningen Triple Mountain, med ursprung från tre högvuxna områden i Östafrika, Colombia och Centralamerika och med smak som ligger nära svensk skånerost; ett kryddigt espressokaffe med en blandning av högvuxna Arabicabönor från Centralamerika och Östafrika, bönor från Brasilien samt en del Robustabönor från Vietnam; och så, sist men inte minst, blandningen Highland Mist som är ett lätt mörkrostat kaffe med ursprung från Östafrika och Centralamerika. Ett något mildare kaffe som ändå är smakrikt, med tydlig friskhet och lång eftersmak. Alla bönor mörkrostas för att få fram den kraftiga, fylliga och långa rena eftersmaken och allt kaffe är också UTZ-certifierat, vilket betyder att det odlats i ett långsiktigt hållbart och miljöanpassat jordbruk där kaffeodlarna har goda villkor.
— Vi är väldigt noga med urvalet när vi köper in vårt råkaffe. Vi som jobbar här har ju alla lång erfarenhet och därmed kunskap om var vi ska köpa in kaffebönor från olika ursprung och av högsta kvalitet för att uppnå bästa möjliga smakupplevelse. Vi köper inte bara kaffe från olika länder utan också från utvalda områden i dessa länder. Från Brasilien köper vi till exempel enbart pärlbönor, deras kvalitetsbönor som utgör bara sju procent av den totala skörden.
Sofiero Kafferosteri har hunnit långt på bara några år. Nu finns deras kaffeblandningar på livsmedelsaffärer som Coop, Willys, Hemköp, många ICA butiker samt några utvalda City Gross-butiker. Många stamkunder handlar också via webshopen.
Vad blir nästa steg? Ska ni erövra världen?
— Haha, nej, absolut inte. Vi kommer alla från de stora kaffeföretagen och njuter nu av det småskaliga. Vi vill inte bli stora utan istället arbeta med kvaliteten på de produkter vi har. Kanske kommer vi att presentera någon ny blandning då och då, men framför allt ska vi finslipa det vi redan har. Vi sade när vi startade att vi ska vara ”det lilla kaffeföretaget med den stora kaffeexpertisen” och det vill vi fortfarande. Det är det lilla och personliga som lockar oss. Och så kärleken till kaffe förstås.
——————————

————————
Den svenska kaffehistorien
Det första säkra spåret av kaffets inträde på den svenska marknaden återfinns 1685 då ett halvt kilo togs in genom Göteborgstullen. Vägen från Etiopiens berg, där drycken har sitt ursprung, till Göteborg gick via den arabiska halvön dit kaffet spreds omkring år 500 efter Kristus för att sedan komma till Europa på 1600-talet. Det första kaffehuset öppnades i Venedig och på 1660-talet fanns det över 2000 kaffehus i London.
Från början kokades trädets blad och bär för att sedan ätas. Inte förrän på 1200-talet började man rosta bönorna. Kaffet ansågs länge vara en religiös dryck med medicinska egenskaper och skrevs in som medicin i Apotekets prislista år 1687.
Den svarta drycken började konkurrera med brännvin på allvar och vid 1756 års riksdag genomdrev bönderna ett totalförbud mot kaffe som hämnd för att de nekats fri husbehovsbränning av brännvin. Därefter infördes och upphävdes kaffeförbudet åtskilliga gånger fram till 1822.
————————–
Vi svenskar dricker näst mest kaffe i världen: i genomsnitt 3,2 koppar kaffe varje dag eller nio kilo kaffe per år! Men kaffe är inte bara gott. Det är också världens näst största handelsvara och handlas på börsen. Kaffeodlingar finns främst i länderna runt ekvatorn, i miljö med ett jämnt och varmt klimat, och de största kaffeproducerande länderna är Brasilien, Vietnamn och Colombia, tätt följda av Mexico, Indonesien, Mexico, Etiopien och Guatemala.
Kaffe kommer från ett träd som beskärs till en buske, både för att underlätta skörden och för att beskärningen större bär och en jämnare avkastning. Buskens bär är röda och stora som körsbär när de mognat. I dem finns bönorna, för det mesta två stycken, men i de bär som växer längst ut på grenarna och får mer sol och regn än de övriga återfinns ofta bara en böna, en så kallad pärlböna med jämnare och bättre kvalitet.
Ju högre upp kaffebuskarna växer, desto högre bönkvalitet. Höjden gör att bönorna mognar långsamt och hinner utveckla en fin arom.
När bären är plockade bereds kaffebönorna. Det finns två metoder för det, dels den torra metoden, dels den våta.
Den torra metoden används främst där det är torrt och man har ont om vatten. Man börjar då med att rensa kaffebären från blad, kvistar, jord och stenar. Det görs genom att låta bären flyta i smala rännor med rinnande vatten. Jord och stenar sjunker till botten, löv och kvistar flyter ovanpå. Kaffebären samlas upp vid trösklar där vattnet rinner ut och läggs på stora cement- eller stenterrasser för att torka i solen. För att de ska torka riktigt ordentligt vänder man bären flera gånger om dagen. På kvällen skottas sedan bären ihop i högar vilka täcks över för att skydda bönorna mot nattfukten. Efter tre veckor har bären torkat så man kan höra bönorna rassla i sina skal. I ett tröskverk skiljer man sedan det torra fruktköttet och pergaminohinnorna från bönorna. En annan maskin sorterar bort eventuellt outvecklade och knäckta bönor. Kaffe producerat med den torra metoden kallas Natural.
Den våta metoden är avsevärt mycket krångligare och dyrare än den torra metoden. Kaffebären förs här med hjälp av rinnande vatten genom kanaler, rensningsbassänger och uppsamlingsbassänger till en maskin som tar bort fruktköttet. Bönorna förs därefter ut i tvättkanaler där skovlar får de skadade bönorna att flyta ovanpå vattnet och separeras från de friska bönorna. De friska förs vidare till en jäsningsbassäng. Bönorna får jäsa i 12 till 36 timmar och under jäsningen sker en kemisk process som ger kaffebönorna viss syrlighet. Jäsningsprocessen måste avbrytas i rätt tid för att kaffets smak och kvalitet ska bli så bra som möjligt. Efter jäsningen sköljs bönorna rena i vatten och torkas i en vecka. När bönorna torkat och bara innehåller tolv procent vatten avlägsnas pergamino- och silverhinnan i ett tröskverk. Råkaffebönor som behandlats med den våta metoden får beteckningen tvättat kaffe.

Kaffeartikel Lifetstyle